dekadenskarl -

Snabbt igår fick man på nyheterna direktrapportering om hur den japanska valutan och ekonomin drabbades av tsunamin. Ja alltså, borde man inte först tänka rent överlevnadsmässigt på vad som behövs göras för stunden. Känns som att Kapitalets havanden är något sekundärt!

Frågan jag själv ställer mig nu är om det kommer bli som julhelgen 2004? Kommer en tragisk händelse mest uppmärksammas på hos de ställen där den drabbade minst, medan de värst drabbade områdena inte får några insamlingar och galor? Som fallet Sri Lanka. Som istället fick en nyliberal chockterapi som plåster på såren.
Kommer det vara sossarnas fel den här gången också? Det var det ju sist!

2011-03-12 @ 18:59:48 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag har en vacker dröm men en ful undergång

Visst har man fått andas in och ut både en och två gånger sen dess. Sen den där dagen då de levande bevisen, på att dörren högerut har dammats av och är vidöppen, släpptes in i Jan Björklunds "finrum". Det är klart att chocken från förra valrörelsen levde kvar i en som delvis omvandlats till hämndkänslor, men lämnade ändå kvar ett obehag. De rödgröna var i mångt och mycket INTE ett reelt vänsteralternativ. De få gånger socialistiska tankar lyste till från främst vänsterpartiet så skulle dom kvävas, strypas, döden dö tillsammans med kalla krigets efterlämningar. "Så där får man inte tycka", och ett enda ord fick symbolisera föraktet mot den iskalle diktatorn Ohly: Bröstpump.
Tänk, om Stalin hade blivit ihågkommen för att ha påtvingat ukrainska kvinnor på 30-talet bröstpumpar så de kunde jobba mera. Det är ett i sanning starkt symboliskt förakt.

Jan Björklund har kallat de tre partierna för det "socialistiska blocket", alla har döpt dem till "vänsterkartellen" (vari det olagliga består i?) och "rödgröna röran" är även en favorit.
Trots efter allt rabalder huruvida man skulle eller inte skulle ta med dessa blodstörstiga fanatiker från vänsterpartiet, rester från vansinnesåret 1968, och trots att samarbetet inleddes med att vänsterpartiet absolut skulle kompromissa bort flertalet viktiga ståndpånkter...Trots detta, så benämner borgerligheten Vänsterpartiet som styrande och ställande gentemot de två övriga. Sossarna, vars politik är acceptabel borde ju styra, men icke. Ur psykologisk synvinkel så kan man kanske belysa dagens borgerlighets antikommunistiska behov av att se, om även ett marginellt parti som totalitärt styrande.

Det rådde alltså inga tvivel om Högerns strategi mot socialismen, det lilla som fanns kvar. Som grädde på moset så har Björklund särskilt vurmande uttryckt sitt gillande till Erlander. Varför? För att han "höll rent mot vänstern". Vilken är skillnaden i retorik mellan Björklund och Hitler?

Vänstern är på dekis. Glömd, misshandlad, genomskinlig, förutsägbar. Eftervalsanalyserna är inne på samma mönster, för där är stalltipsen att man till nästa val måste satsa in sig mer hos den på piedestal satta medelklassväljaren (som om inte alla partierna försöker tillfredsställa dem) och gå bort ifrån de omoderna idéerna. Pragmatism är den nya ideologin, vad som funkar. Saken är bara att sossarna glömde sina ursprungsväljare långt innan moderaterna började sälja sig ompaketerat och billigt för statsmaktens skull, så hur längre högerut ska dom behöva gå innan mitten är nöjda? Tills de kallat sig "Socialdemokraterna - De enda moderaterna".

Socialismen har aldrig blivit förverkligad. Socialismen är på väg bort. Socialismen betraktas som en vacker dröm. Men på väg bort från den så blir undergången vidrig.

2010-09-23 @ 19:40:45 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Cylinderhatten

Cylinderhatt, cylinderhatt, säg minns du forna dagar?
Där societeten syntes, syntes du i all din glans.
Magnater och bankirer med cigarr och istermagar
bar upp dig som en stolt symbol för makt och storfinans.
Förr satt du på en dignitär, nu sitter du på sotare Pär.
Då fick du bäras endast av en rik och mäktig man.
Nog är det väl beklagligt att det modet försvann.

Bankirer och baroner och ministrar och magnater
och den som förr i världen högt på samhällstegen satt,
de skilde sig från mängden med fason och med later
och allihopa gick med cylinderhatt.
De skilde sig från plebsen
och Johansson med kepsen
behövde aldrig tvivla på hur herrarna såg ut.
Nog är det ganska synd att det modet tog slut.

Med höga, svarta hattar med ordna och medaljer
slogs man för kapitalet och för kung och fosterland.
Och dom som gick med kepsar på var slödder och kanaljer,
dom skulle hålla käften med kepsen uti hand.
Hög hatt betydde: pengar.
Keps bars enbart utav drängar.
Man så på huvudbonaden vad slags person det var.
Nog vore det behändigt om det modet fanns kvar.

Cylinderhatt, cylinderhatt, var är revolutionen?
Envar skulle bli lika, nu skulle allt bli fritt.
Cylinderhatt, farväl. sa brukspatronen och baronen
och köpte sig kostymer av demokratiskt snitt.
Och alla miljonärer
ser ut som proletärer.
Adjö, adjö, cylinderhatt, nu är jag folkets man.
Men visst är det beklagligt att det modet försvann?

Men bakom stängda dörrar finns han nu. Han kalkylerar
på lönen och på priser och på avbetalningsskuld.
Sen trycker han på knapparna, han styr och dirigerar,
han ruvar som en höna på andras gods och guld.
Men ingen känner till han.
Vad heter han? Vad vill han?
Var är cylinderhatten som han alltid bar förut?
Nog är det beklagligt att det modet tog slut?

Men Johansson med kepsen, han tycker allt är toppen.
Fast lönen är för liten - men regeringen är fin!
Han hyr sig en cylinderhatt, den sätter han på knoppen
och gifter sig i kyrkan och köper diskmaskin.
Men kåken som han hyr i
och trucken som han styr i
ägs av en anonym person, det finns det papper på.
Cylinderhatt, cylinderhatt, vad äger han då?

Men stackars lilla Lundström,
han sitter där och grubblar
på priser som är höga och på lönen som är låg.
På den som utan möda sin förmögenhet fördubblar
funderar lilla Lundström med ganska tveksam håg.
Visst är vi alla lika
men somliga är rika.
Men många fler är säkert lika fattiga som jag.
Cylinderhatt, cylinderhatt, var finns du i dag?
- Cornelis Vreeswijk

2010-08-26 @ 00:46:54 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Borgerliga skäl till försvar för Israel

Israel, den judiska staten, västvärldens dörr till mellersta östern, exotiska orienten och asiatiska handelsvägar, är så som vi alla förstått vid det här laget: Ett snällt, liberalt men hotat och trängt litet land.
Det bevisas gång på gång, så även i otrevligheterna kring bordningen av Ship To Gazas båtar. Därför listar jag borgerliga argument som sjungits ut här och var, till försvar för Israel:

Ship To Gaza är bara ett aktivistiskt jippo, som agerar populistisk megafon åt terroristorganisationen Hamas som är Gazas plågoande

De israeliska soldaterna erbjöd sig att efter deras genomsökning av båten efter vapen och dylika, så kunde dom leverera den ytterst ringa lasten till Gaza

Faktum är att Israel idag levererar långt mer förnödenheter till Gaza idag än Ship To Gaza som led av inflation på jippoaktivister istället för nyttiga saker

Ship To Gaza kunde lagligt ha levererat sin ringa last via landsvägen

De vänligt sinnade israeliska soldaterna som en efter en firades ner på båten attackerades direkt brutalt av den anti-israeliska mobben med järnrör

De israeliska soldaterna använde paintballvapen fram tills att de kände sig hotade till livet

De hjälparbetare som dödades ville dö en martyrdöd

Lasten bestod av vapen och barn som mänskliga sköldar

Attacken skedde på israeliskt territorialvatten

Det är en stor seger för Gaza att Israel stoppade de ideologiskt drivna israelutrotarna

Ja ni ser mönstret. Det kan väl sammanfattas milt som allmänt hittepå och halvsant. Måste ju ändå ge cred för Israellobbyns förmåga till fantasi. Well done!

2010-06-02 @ 00:04:43 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ett skepp kom lastat med humanitär hjälp och mötte ond, bråd, kallblodig död

Jag fick ett sms på förmiddagen. Där stod att jag skulle ringa upp så fort jag såg det. Jag var alldeles för trött och somnade om. Två timmar senare ringer det på mobilen, min kompis säger hej och frågar: Gissa vad som hänt?
Mitt svar: Dom har sprängt Ship to Gaza båtarna.
Nej så illa var det inte, men dom hade bordat båtarna, mördat 17 personer och tagit människorna till fånga. Illa är alldeles för milt uttryck. Inte långt senare, kom det till min kännedom hur MUFs Wykman uttryckt ett hallelujahrop till detta, för det gagnade ju Gaza.

Just då, var det snålt med uttalanden från våran Israelvänliga regering. Man måste ju ta i akt vad man säger om våra "vänner". Israels ambassadör, tillika stolpskottet Benny Dagan "togs i örat" banne mig av UD och Bildt var nog så hård med sina ord. Ooooooo ja, han inväntade vad resten av de etablerade samfunden skulle säga innan han kunde ta till orda på riktigt. För Israel hade ju sagt att dessa Hamaspropagandister hade dels tagit militärens vapen och först öppnat eld och dels attackerat med knivar. Skitsnack, allt i linje med att kunna förklara detta som försvar och alla invändningar som antisemitism.

Att uttrycka mitt förakt för Israel, denna Rasistiska Apartheidstat, ger inget nytt. Istället går tankarna till de som brutalt mördades av en ockupationsmakt. Till alla de som sitter fängslade. Till alla de som nu troligtvis genomlider säkerhetstjänstens hetsigt insinuanta förhör. Till alla de som tvingas uppleva apartheidstatens försvarare, förtryckets mästare och indoktrineringens ledare.
Men framför allt, går mina tankar till alla er som ännu inte reagerat. Som inte ens tänkt en tillstymmelse till tanke om vad detta innebär. Reagera! Diskutera! Agera! NU!

Leve Palestina, Krossa Sionismen!

2010-06-01 @ 01:52:29 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Den druckne socialistens betraktelse

Fest. Lördag. På balkongen i ett av miljonprogrammens höghus står vår protagonist lutandes över räcket med överkroppen, blossandes på en cigarett och med ett glas rött i handen. Det är natt. Fjärilarna orienterar sig genom den fuktiga luften under stjärnornas lov.

Balkongdörren öppnas. Kamraten stiger ut med ett leende på läpparna och samtidigt sipprar hög dunkande musik och odör från det provisoriska dansgolvet ut i natten. Dörren stängs. Kamraten ställer sig strategiskt i andra änden av balkongen och betraktar stilla vår huvudperson. Han tar ingen notis.

Han drar ett bloss sakta och blåser ut röken nästan fullt.

Han tar till orda:

Vi är jävligt olika, du och jag...

Han stirrar fortsatt rakt ut i atmosfären, den sista röken förstärks med kylan från luften som gör den oproportionellt större:

...och jag vet än inte om det är bra eller dåligt.

Pågående tystnad.

Jag vet inte med dig men ibland är livet så övermäktigt att det bara blir för mycket. Jag talar inte om självmordstankar. Nej, jag blir apatisk. Tystare och lugnare. Det paradoxala är då att jag försöker kompensera det där med lika mycket skratt och smil, fylla varje tomrum med samtal. Som om jag var lika mycket värd för den jag är.

Paus

Känner du den här jävla stora klyftan emellan oss? Den är så pass vid att vi bara kan se varann. Inget mer...
...jag vet fortfarande inte om det är bra eller dåligt. Om det är normalt.

Kamraten betraktar honom därborta i mörkret stilla, utan en min. Med en tom blick.

Han skvätter aska i koppen bakom sig, drar ett bloss, blåser ut ringar. Gör en konstpaus. Andas:

Jag talar från syret i min själ. Där inne bakom fönstren pågår livets allra heligaste. I virrvarret befinner sig allmogens allsköns poeter, diktare, betraktare, filosofer, pionjärer och hänförare! De låter sig beblandas i levernet. Jag har försökt härma dom, försökt apat efter, men ödets bittra spärr stod alltid i vägen. Det går inte. Det var bara inte mitt att bruka. Ändå lever jag så brukligt man förmår.

Smuttar en halvklunk rödvin och fortsätter:

Jag har börjat uppskatta rödvin mer och mer. Magen tål inget starkare och jag finner det mer praktiskt med vinet. Måste ha och göra med sammansättningen.

Kamraten är fortsatt tyst. Tiger, som muren.

För första gången vänder sig han mot kamraten:

Men för helvete, din blick är ju själlös! Alldeles tom! Du rör inte en min, tar inte till orda! Din panna är sjukligt sval. Ansiktsuttrycket säger ingenting. Om du bara förstod hur jag föraktar din tystnad! Kan du inte säga mig ett enda ord? Ett tecken på att du hört mig. Visa att du förstått. Reagera, gör nånting!

Kamraten förblir tyst. Ögonen är blanka, blicken riktad fram. Ansiktet totalt stilla utan minsta tillstymmelse till reaktion.

Han vänder sig åter över räcket, sägandes:

Det finns inget mer att göra. Det är sent. Dags att sluta.

Kamraten öppnar dörren, går in igen och tar tystnaden med sig.

2010-05-18 @ 23:09:51 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vykort till IF Metall, avs: hr SAF Dir. Urban Bäckström

Till Gruvtolvan
Inte strejka är du rar
strejk är brott mot lagen
Strejken är dock allt du har
för att få mat i magen
Men din fackboss kryper snett
står på dollarns sida helt
Nöden smakte han aldrig
Nöden smakte han aldrig

- Fred Åkerström

2010-04-29 @ 16:11:22 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kosackvalet, högerns våta strategi

Året är 1928. Det har gått tio år nu sen slakten av arbetare på öst- och västfronten försegick i Europa. Tio år sen ransoneringarna. Tio år sen lite drygt, revolution i Tsarryssland. Arbetslösheten är hög, och värre ska det bli.
Det är val, Socialdemokraterna och Sveriges Kommunistiska Parti går ihop i en valallians kallad "Arbetarepartiet", med bakgrund ur tidigare regeringars kaotiska mandatperioder, den ena avlöser den andra.
Högern ser sin chans. Valet som går till historien som "Kosackvalet" pryds av bl.a. dessa originella valaffischeringar:

Personligen är den under min favorit. Den är verkligen ett uttryck för 1800-talets dumbonationalism som skall skrämma åskådaren till ordning. Särskilt skrämmande är historiesynen, men vad annat kan man vänta sig av konservativa anno 1920-talets Sverige. Hur som haver vann Högern valet på skrämseltaktik och resten är historia.

Året är 2010. Sveriges regerings prestationer enligt somliga kan sammanfattas i; Världens mest ambitiösa/expansiva/pragmatiska... (tillsätt valfritt substantiv ex. Finansbudget, Justitiepolitik, Socialpolitik osv).
Opinionsläget är inte den bästa för den sittande regeringen. De ligger i underläge inför den nygamla oppositionen som kan tänkas övertaga rikets styre. Men landsfader Reinfeldt har ess i rockärmen: Hans förtroendesiffror är övertygande större än Sahlins. Här finnes en möjlighet att säkra valutgången 2010 genom att anspela på fiendens förtroendesiffror men framförallt göra en favorit i repris: Kosackvalet 82 år senare - Vidrigare och ännu Borgerligare.
Mäster Ullenhag från Folkpartiet får agera historiker:

-Vi har hamnat i ett läge där Socialdemokratin har gett Lars Ohly och Vänsterpartiet vetorätt i svensk politik. Vänsterpartiet har tidigare haft väldigt lite inflytande i svensk politik men de kommer att vara dominerande i att driva Socialdemokratin, Miljöpartiet och Vänstern...


           Mannen som nästan gör i byxorna när han tänker på hur kommunistisk oppositionen är

Partisekreterare Ullenhag har vidare lyft detta val av stor betydelse, för då kan någonting historiskt ske. Vänsterdominansen i Sverige kan på allvar brytas om Högern vinner ännu ett val och bli ett stabilt regeringsalternativ. Låter inte det gott?
Ullenhag med övriga förnäma herrar och damer åt höger dammar av Kosackvalstaktiken och skräms nu istället med: Kuba! Planekonomi! Diktatur! Extremism!
Man undrar ju i vilken värld Erik Ullenhag verkar i när Vänsterpartiet tvingades acceptera EU:s nyliberala budgetregler, själv funderar på att ta bort kravet på EU-utträde och betonar medelklassen mera. Visst hade vi kunnat skrattat åt Ullenhag och kommit ihåg honom enbart som en rolig anekdot.
Men valrörelsen har börjat nu.

Igår visade statsråden Odell och Littorin prov på en fyndig arrogans, skitstövleri, om man så vill. Man kallade oppositionens nya uttalande för - håll i er nu! - "Tobleronepolitik".
Odell såg heller inte arrogansen i det, nej nej nej, han granskade ju bara oppositionens politik. Säga vad man vill om Sahlin - och mycket finns att säga - men hon förtjänar inte att utsättas för Högerpartiernas Kosackvalstaktik. Förhoppningsvis slår detta tillbaka själv på kapitalisterna Odell och Littorin. Men jag inväntar med stor förväntan nästa kosackuttalande, det kan bli riktigt roande detta!

2010-04-28 @ 20:10:51 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kommentarer är överflödiga

Som titeln säger. Detta är ju en utmärkt forskningsinriktad frågeställning: Hur (i helvete??!!) kan en stor del av en bygd föras samman i en reaktionär och misogyn syn mot två våldtagna tonårsflickor? Den som inte blir extremt förbannad efter att ha sett detta bör rannsaka sitt eget samvete. Det är min djärvt bestämda uppfattning.

http://svtplay.se/v/1939668/uppdrag_granskning/del_9_av_22

Jag kan tala för egen del om pennalism och mobb. Efter ha blivit misshandlad (knytnäve mot kind) på högstadiet blev den allmänna uppfattningen att jag, på något oklart vis, satt dit denne genom att jag (när det var skolan enligt policy) polisanmält min "baneman". Den intellektuella nivån var verkligen hög hos antagonisterna.

Resultatet av hela spektaklet har ju förbanne i mig resulterat i mer än en sak: Rättshavererande (skolan har inte tagit sitt ansvar), en pennalistisk mobb har huserat på bloggar, facebook-grupper och bilddagboksanvändare, vuxensamhället gav vika för hormonellt och ungdomlig ryktesspridning som fullkomligt stinker lögnaktigheter och önsketänk, etc.

Vad pojken "Oskars" familj (mamma och bror) + indoktrinerade anhängare ägnat sig åt är att försöka göra Våldtäkt till en Dygd, åtminstone i Bjästa. Mamman har i fullkomligt hatiska inlägg på bl.a. facebook nu när vindarna blåst åt motsatt håll, försökt ge bilden av ett rättshavererat samhälle, hennes stackars pojke blev ju anklagad för nåt han är dömd skyldig till!
Jag säger som Dylan: How does it feel?

2010-03-25 @ 20:49:05 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

The Wild Hunt

Det är exakt sånt här som bokstavligen räddar livet på mig. Om detta inte fanns hade jag varit utraderad långt innan. Omintetgjord för mannaminnen sedan. Bortkollrad ur tiden.
Det här kan inte vara lagligt. I tider med borgerlig regering som i snart fyra hela år stuckit mig som en vass gadd i ryggen och tränger djupare in i min livsavgörande nerv, så kan detta inte vara lagligt! Så bra knäsvaga låtar sammansatt till en enhet måste ha en hake. Efter en falsifieringsprocess så börjar man hoppas igen.

Det är tio låtar som räddar livet på mig:

The Wild Hunt
Burden of Tomorrow
Troubles Will be Gone
You´re Going Back
The Drying of the Lawns
King of Spain
Love is All
Thousand Ways
A Lion's Heart
Kids on the Run

20+ och misslyckad, kan man med sånt här i öronen fortsätta och hoppet är ju det sista som överger en.

I plan to be forgotten when I'm gone. 'Cause I'll be leaving in the fall.

2010-03-13 @ 16:50:28 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Apollinaire

Det är mörkt omkring mig.
Du skickar mig livstecken
men jag bor inte där. Har aldrig gjort det.
Jag väntar. Du är försumlig.
Jag röker cigaretter, Och det är mörkt omkring mig.

Jag har en cymbal i huvudet som slår
för någons tid som inte finns här.
Men jag söker betvinga mig.
Vad skulle jag annars göra?

Det är mörkt omkring mig det är
mörkt omkring mig.
Jag röker cigaretter.
Det är mörkt omkring mig.

- Cornelis Vreeswijk

2010-01-26 @ 22:43:19 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Förklaring ang. begreppet "folklore"

Folklore,
term som i Norden vanligen betecknar
den andliga folkkulturen, dvs. traditionell folkdikt,
folktro och folksed i
såväl äldre som nyare tid.
Betydelsen av termen skiljer sig mellan olika länder.

källa: NE

2010-01-26 @ 22:24:27 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Matt 19:30

Många som är sist skall bli först, och många som är först skall bli sist.

2010-01-07 @ 02:07:27 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Konsten att göra någonting

Jag känner mig apatisk större delen av
livet numera.
Livlös utan energi, utpräglad slapphet.
Därför ska jag göra nånting.
Jag ska till måndagscaféet på Gamla Elverket.
Musik, det som får mig att
glömma alla mina olyckor,
bara jag slipper bli påmind om mig själv.
För en stund.
Då är hela världen min.