Folklore Poesi 19.0
Själens skäl stjäl min själ
Det borde ha varit jag som setat på estradljumma berg
spelandes på en nylonsträngad jag döpt till "Streberism" från vår ungdom,
med hormonella fingrar glidandes på
greppbrädan.
Det borde ha varit jag som druckit stekta likörer
och vin i köket med "DIG"
över en dos leverne, i ett virrvarr av skrapande stolsben
och penetrerande, nakna lampor.
Det borde ha varit jag som upplevt landskapet
mellan "Tid" och "Evighet",
"Ljus" och "Mörker".
Mellan "Despotism" och "Upplysning".
Det borde ha varit jag
som balanserat femkronan ut i fingerspetsarna,
vandrades från nagel till nagel.
Men egentligen är inte förändringen
större än oss själva.
Egentligen är jag ganska anonym.
I allt väsentligt borde det ha varit jag.
Kommentarer är överflödiga
http://svtplay.se/v/1939668/uppdrag_granskning/del_9_av_22
Jag kan tala för egen del om pennalism och mobb. Efter ha blivit misshandlad (knytnäve mot kind) på högstadiet blev den allmänna uppfattningen att jag, på något oklart vis, satt dit denne genom att jag (när det var skolan enligt policy) polisanmält min "baneman". Den intellektuella nivån var verkligen hög hos antagonisterna.
Resultatet av hela spektaklet har ju förbanne i mig resulterat i mer än en sak: Rättshavererande (skolan har inte tagit sitt ansvar), en pennalistisk mobb har huserat på bloggar, facebook-grupper och bilddagboksanvändare, vuxensamhället gav vika för hormonellt och ungdomlig ryktesspridning som fullkomligt stinker lögnaktigheter och önsketänk, etc.
Vad pojken "Oskars" familj (mamma och bror) + indoktrinerade anhängare ägnat sig åt är att försöka göra Våldtäkt till en Dygd, åtminstone i Bjästa. Mamman har i fullkomligt hatiska inlägg på bl.a. facebook nu när vindarna blåst åt motsatt håll, försökt ge bilden av ett rättshavererat samhälle, hennes stackars pojke blev ju anklagad för nåt han är dömd skyldig till!
Jag säger som Dylan: How does it feel?
The Wild Hunt
Det är exakt sånt här som bokstavligen räddar livet på mig. Om detta inte fanns hade jag varit utraderad långt innan. Omintetgjord för mannaminnen sedan. Bortkollrad ur tiden.
Det här kan inte vara lagligt. I tider med borgerlig regering som i snart fyra hela år stuckit mig som en vass gadd i ryggen och tränger djupare in i min livsavgörande nerv, så kan detta inte vara lagligt! Så bra knäsvaga låtar sammansatt till en enhet måste ha en hake. Efter en falsifieringsprocess så börjar man hoppas igen.
Det är tio låtar som räddar livet på mig:
The Wild Hunt
Burden of Tomorrow
Troubles Will be Gone
You´re Going Back
The Drying of the Lawns
King of Spain
Love is All
Thousand Ways
A Lion's Heart
Kids on the Run
20+ och misslyckad, kan man med sånt här i öronen fortsätta och hoppet är ju det sista som överger en.
I plan to be forgotten when I'm gone. 'Cause I'll be leaving in the fall.