Dikter För Likgiltiga IV (fort.)


Förlustelser & Drabbningar

II

Tema: Depression
Jag skrek ut i
skräck sista natten,
sista natten innan
uppvaknandet. I
drömmen satt jag
i en tågkupé,
valsandes fram
genom rödturkost
räfflade åkermarker.
Och jag satt fast,
nästan surrad. En
surrealistisk tanke och
känsla. Händerna trevade
räddhågset runt smärtan.
Blodet kändes som en
plasmatisk slöja
på fingrarna.
Och jag satt fast, genompenetrerad av
ett slipat spjut.
Ja, jag skrek utav
bara helvete inatt.
För den tomhet som
gjorde sig påmind,
blev påtaglig.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback